Pappa, det är en sak jag måste berätta

Jag hatar bruna bönor. Okej, inte hatar men ogillar väldigt skarpt. Jag är inte sådär cool som du tror. Bruna bönor är äckligt. Och det tycker jag inte bara för att alla andra också tycker så. Även om du skulle trott det om du vetat. Men jag har inte hjärta att berätta det för dig. Din dotter, som alltid avgudat bruna bönor med en matsked sirap och en kork ättika i, kan inte äta det längre. Hon får kväljningar varje gång. Men ändå har hon inte hjärta. Det är ju våran gemensamma måltid.

Men snart ska jag berätta för dig, snart. När du är mogen för det.

ny dag, nya möjligheter

Nu har jag lärt mig att skriva en debattartikel. Spännande!

Proffesorer minst risk för cancer

Lågutbildade har sämre chans att överleva cancer. Därför är det bra med hög utbildning. Då får man ingen cancer. Men om man är mitt i en utbildning, hur blir det då? Räknas man som totalt utblidningslös eller får man pluspoäng för att man är på väg att bli högutbildad? Just nu känns det jävligt värt att jag går Karlstads näst mesta plugglinje.
Annars skulle det här argumentet kanske fungera lika bra som "indraget studiebidrag" mot skolkande elever. "Om du har mer än 20% frånvaro får du cancer!". Det skulle iallafall få mig att sluta pommomangen, om jag nu vore en skolkare, vilket jag givetvis inte är. Men ändå.

Sv akademican

Igår hade jag plattat mitt hår till jätteplatt. Sedan började det regna, och mitt hår antog formen av en ARV IDYLL vas från IKEA. Men vad gör det när det vankas gungning? Svenska Akademien var bra, som alltid och stämningen på topp när det sedan begavs iväg till Maja, numera Love, för lite ölande. Det var Naiiiizz.

Harder, Better, Faster, Stronger

Ju mer jag tittar, desto mer facinerad blir jag. Detta mina vänner, är höjden av coolhet.

Ibland är minnesförluster inte enbart förluster

Morgonpromenadsbeteendet jag utvecklade i sommras hänger kvar. Imorse begav jag mig ut för att vandra den gamla goda lungviksslingan. Den innebar inte enbart frisk sommarvänerluft som i natt övergick till frisk höstvänerluft. Nej för innan jag begav mig iväg skulle jag ju, såklart, klä på mig. Och vad hittade jag i min byrå med sportkläder om inte ett jättevarmt, jättelångt linne som numera har utvecklats till klänning! Jag älskar när jag hittar bortglömda kläder. Jag älskar när jag hittar bortglömda pengar också, men det händer aldrig. Tyvärr.

Nej, nu ska jag göra nytta och städa (Läs: plocka undan skräp) hela huset. Lite ordning måste det ju vara när Mamms och Papps kommer hem.

Jag bara skojade

Det jag skrev igår, om att jag saknade knarkargrannes knackningar. Det var lögn. Saknart' inte alls. Blev nog lite väl sentimentalt, så att jag trodde att jag saknade det, vilket jag alltså inte gör. Aight?