skrämmande

Söndagar är lite av en bloggdag för mig. Det är då man har tid att stanna upp och reflektera kring vad som har hänt under veckan. Annars är det tempo, tempo hela tiden. Dagarna flyger liksom förbi. Att det har passerat en hel vecka under en tid som max känns som tre dagar är rätt crazy och lite läskigt.

Appropå läskigt.

Var iväg och såg Mirrors igår. Vi som var inställda på att få skratta lite åt patrick 1,5 blev rätt snopna när den bion är fullbokad och den enda som möjligen kan vara värd att se är denna skräckfilm. Inte nog med att senast jag såg en skräckfilm var jag typ 14 (då det fortarande var lite spännande att se filmer med 15-års gräns), hör den här garanterat till top 20 vidrigaste jag sett någonsin. Den slår till och med populär musik från vittula i vidrighet. För FY SATAN vad obehaglig den var! Eld, blod och läskigheter hela filmen rakt igenom. Den slutade inte ens lyckligt. Hursomhelst så uppfyllde den syftet med skräckfilmer och den var faktiskt rätt bra, men tacka vet jag ändå Mamma mia och sex and the city.