Huvudsaken är iallafall bilbältet
Jag anlände till bilskolan, satt mig snällt vid en bänk. Hade min far vid min sida. Det kändes precis som om jag skulle börja skolan på nytt. med andra ord, jag kände mig liten. Trots att körkort är ett av målstolparna på vägen mot vuxenlivet. Den ekvationen gick, för mig, inte ihop. Istället kände jag en enorm trötthet. Han pratade ju inte med mig, den blivande föraren, nej. Kursen var ju till för handledaren, min far. Och där satt jag och tjuvlyssnade.
Wellwell, Jag lärde mig iallafall hur man ska ha bilbältet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar