Målvakten inom mig har talat

Att en överkommersiell film kan sprida så mycket känsla var något som ain't gonna happen, but it did.
Jag talar om GOAL 2. Smygreklamen var allt annat än smyg och man såg hur pengarna rullade in hos diverse stjärnor och märken. Men som avdankad fotbollsfantast kan man bortse från allt sånt. Plötsligt insåg jag hur mycket jag saknar fotbollen och allt med den. Den där målvaktsträningen som man var så sleten och arg på att man ville spy, all tid man lade ner, all gemenskap, ALLT. Sedan den dagen jag avslutade min karriär har jag inte varit och sett en enda hel match med Skattkärrs IF. pinsamt.
Det som kändes så rätt just då med tanke på min knäskål som satt fel, alla stukade fingar, mina överansträngda hälar, skolan som tog sååå mycket tid var väll egentligen bara ett sätt att intala mig att jag gjorde rätt val. Men var det verkligen det?

Ja, det var nog det. It's Time såattsäga.